Död fisk

Känner mig en aning handikappad. Mer som en död fisk, min älskade kom och delade säng med mig i gårkväll. Natten till idag med andra ord, kan verkligen inte sova bra utan honom nu för tiden. Hur som helst, otroligt frustrerande att varken kunna bli omhållen eller att hålla om honom, att kura ihop sig lägga sig tätt intill, på sidan och känna kroppsvärmen från den man älskar, är helt underbart. Låg och grubblade, men beslutade mig tillslut att trotsa smärtan och lägga mig på sidan. Sov så mycket godare än natten innan. Dagarna innan, även tiden på sjukhuset har jag endast legat platt på rygg, raklång, som en död fisk och stirrat upp i taket. Känner mig verkligen rörelsehandikappad, inge kul. Ser ut som en åttio åring när jag går, sakta och krokig i ryggen, att räta upp sig gör för ont. Förhoppningsvis är det bättre imoron, blir trots allt bättre för var dag.

Tänker passa på att ge mig själv beröm. Hade ett nyårslöfte i år, att vara mer öppen och skriva det som faller mig in, utan att funderar kring vad folk kommer tycka och tänka först. Det har jag lyckats bra med, läste nyss igenom bloggen. Vad som gjorde mig häpnad var faktumet att jag skrev att jag kissat i en potta. Inget jag hade gjort för ett halvår sedan. Känns jävligt skönt dock, har även blivit mer öppen som person, underbart, behöver inte hålla lika mycket för mig själv längre.

Igårkväll fick jag veta att svenskan var inställd. Vilket betydde att jag inte började förän 11.55 idag, tog mig till skolan. Inget smart drag, det gick verkligen inte. Var med på frisörlektionen, gick och pratade med de övriga lärarna, sen tog jag mig hemåt. För övrigt tänkte jag bara påpeka att jag såg ut, precis som jag mådde idag, lr mår.

En sak till, som är jävligt skönt måste jag säga, är faktumet att jag verkligen inte bryr mig om vad folk tycker längre. Eller klart man gör det till en viss del, det gör väl alla. Men, som idag. Osminkad, syrrans för stora nötta adidaspjucks, mjukisbyxor, som jag aldrig tidigare haft i skolan, en vanlig t-shirt och en sliten kofta, håret i oårdning, såg ut som jag varit med om tredje världskriget ungefär. Inte mår jag sämre för det. Bara härligt.

Nu ska jag läsa Candide, sedan sova. Blir ingen skola för min del imorgon, eventuellt går jag på bilden, om jag pallrar mig det. Förövrigt blir det ännu ett sjukhusbesök imorgon, denna gången är det min systers tur att lägga sig på operationsbordet. Verkar som om det utbrytit nån jävla sjukhusepidemi i min familj.

Therese