lördag 25 juni 2011
tisdag 21 juni 2011
tillbaka med en ängel
Jag hade tänkt skita i detta med bloggen. För vad tjänar det till? Men, så händer något som är värt att berätta. Så därför tänker jag berätta det nu..
Vi har satt in en annons i den lokala tidningen här i götet. En annons om att vi önskar hyra en lägenhet. Telefonen ringer, och jag svarar. Susanne Holberg befinner sig på andra sidan tråden. Jag vet inte om hon uppskattar att jag uppger hennes namn eller ej, men jag tycker det bör uppges. Och om du skulle ha något emot det, om du skulle komma över denna blogg av någon anledning. Lämna då en kommentar, så tar jag bort detta inlägg.
Hur som helst, en kvinna vid namn Susanne ringer mig och berättar att hon bor på ett visst område här i göteborg. Ett helt ok område där de har fina lägenheter, och där man nödvändigtvis inte behöver vara inskriven på "boplats", för att söka. Då boplats är där de flesta fastighetsägare förvaltar sina lägenheter. Hon började berätta om sig själv och lägenheten, allt lät fantastiskt bra. Efter ett par minuter så insåg jag att hon inte alls var intresserad av att hyra ut sin lägenhet. Istället lyfte hon upp telefonen och ringde mig, för att tipsa om byggnadsbolaget, och att det faktiskt går att få lägenhet av dem utanför boplats. Att hon varit hyresgäst hos dem en längre tid, att jag skulle ringa en viss person vid namn Sirpa, använda Susannes namn, säga att jag är bekant med henne och att det skulle kunna öka våra chanser för att få tag i en lägenhet. Jag blev otroligt förvånad över hennes vänlighet, glad. Jag tackade så hemskt mycket för hennes samtal. Hon avslutade med "Kan man hjälpa en annan människa, så varför inte?" Och ett "Jag vill gärna att du hör av dig till mig sen och säger hur det går. Om du lyckas få tag i en lägenhet eller ej." Sådan vänlighet ser man knappt idag. De flesta människor är så extremt själviska. Det känns fint att sådana här människor verkligen existerar. För vi borde alla tänka som Susanne, Om man kan hjälpa en annan människa, så varför inte?
Om man kan hjälpa en annan människa, så varför inte?
Jag berättade detta för Jeffery, och han blev lika förvånad över vänligheten. En sådan händelse vi aldrig kommer att glömma. Jag måste även berätta om den tanke som slog mig då vi avslutat vårat samtal; "Hon kan inte ha varit helt hundra, för då gör man inte sådant." Hur hemskt är det inte att den tanken uppkommer då man träffar en ängel. Det är förfärligt hur vi tänker, hur jag tänker. För idag anser vi att det inte är fullt normalt att bry sig om andra än sig själv. Speciellt inte främlingar.
Susanne är bara en kvinna, med större hjärta än normalt. Jag känner mig inspirerad till att bli lite mer som hon.
Tack, tack!
Vi har satt in en annons i den lokala tidningen här i götet. En annons om att vi önskar hyra en lägenhet. Telefonen ringer, och jag svarar. Susanne Holberg befinner sig på andra sidan tråden. Jag vet inte om hon uppskattar att jag uppger hennes namn eller ej, men jag tycker det bör uppges. Och om du skulle ha något emot det, om du skulle komma över denna blogg av någon anledning. Lämna då en kommentar, så tar jag bort detta inlägg.
Hur som helst, en kvinna vid namn Susanne ringer mig och berättar att hon bor på ett visst område här i göteborg. Ett helt ok område där de har fina lägenheter, och där man nödvändigtvis inte behöver vara inskriven på "boplats", för att söka. Då boplats är där de flesta fastighetsägare förvaltar sina lägenheter. Hon började berätta om sig själv och lägenheten, allt lät fantastiskt bra. Efter ett par minuter så insåg jag att hon inte alls var intresserad av att hyra ut sin lägenhet. Istället lyfte hon upp telefonen och ringde mig, för att tipsa om byggnadsbolaget, och att det faktiskt går att få lägenhet av dem utanför boplats. Att hon varit hyresgäst hos dem en längre tid, att jag skulle ringa en viss person vid namn Sirpa, använda Susannes namn, säga att jag är bekant med henne och att det skulle kunna öka våra chanser för att få tag i en lägenhet. Jag blev otroligt förvånad över hennes vänlighet, glad. Jag tackade så hemskt mycket för hennes samtal. Hon avslutade med "Kan man hjälpa en annan människa, så varför inte?" Och ett "Jag vill gärna att du hör av dig till mig sen och säger hur det går. Om du lyckas få tag i en lägenhet eller ej." Sådan vänlighet ser man knappt idag. De flesta människor är så extremt själviska. Det känns fint att sådana här människor verkligen existerar. För vi borde alla tänka som Susanne, Om man kan hjälpa en annan människa, så varför inte?
Om man kan hjälpa en annan människa, så varför inte?
Jag berättade detta för Jeffery, och han blev lika förvånad över vänligheten. En sådan händelse vi aldrig kommer att glömma. Jag måste även berätta om den tanke som slog mig då vi avslutat vårat samtal; "Hon kan inte ha varit helt hundra, för då gör man inte sådant." Hur hemskt är det inte att den tanken uppkommer då man träffar en ängel. Det är förfärligt hur vi tänker, hur jag tänker. För idag anser vi att det inte är fullt normalt att bry sig om andra än sig själv. Speciellt inte främlingar.
Susanne är bara en kvinna, med större hjärta än normalt. Jag känner mig inspirerad till att bli lite mer som hon.
Tack, tack!
fredag 17 juni 2011
tisdag 7 juni 2011
tänkte bara dela med mig..
Idag klippte jag en skåning, som inte pratade skånska. Det var skumt. Hela hans familj pratade skånska, men inte han, trots att han bott där hela sitt liv.
lördag 4 juni 2011
hej
Gårdagen var fantastisk, denna dag har varit mindre bra. Griniga människor, som iofs är bra. För då inser jag; -att jag själv aldrig vill bli som dem. Imorgon ska vi iväg och kika på en lägenhet!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)