I valet och kvalet

Nu är klockan snart åtta, jag har fortfarande inte tagit tag i plugget. Har för mycket att tänka på helt enkelt, är så himla uppspelt över klippningen på torsdag. Kommer bli en stor förändring, vet inte om jag är redo för den än. Haha. Klart jag är, men har så många olika ideer. Assymetrisk page, vanlig page, page med extrem lutning, ja ni ser ju att det lutar år en page. Som Irene sa, håret blir bara kortare och kortare när man börjar frisör. Så sant, jag beundrar verkligen de som kunnat behålla sitt långa hår. Oj, behöver rådgivning. Får fundera och rådslå med Irene och samtliga 34 frisörer imorgon. Spännande. Känns inte som om jag har rätt ansikte för en kort frisyr, kommer även behöva fixas varje morgon, nu är det slut med att vakna tio min innan bussen går. Men det kan jag leva med, känner att jag behöver en förändring nu. Nu ska jag verkligen verkligen försöka ta tag i psykologin, böckerna ligger framför mig. Hädanefter ska jag göra klart läxan så fort jag får den!

Den 27 Januari 1945 befriades de sista fångarna från koncentrationslägret Auschwitz, Polen. Ett läger jag personligen besökt. Detta är inte vilken dag som helst, utan en dag för att hedra de som föll offer för Hitlers hemskheter. Så här med vill jag skänka alla offer, samt deras familjer en varm tanke. Vi är alla skyldiga till att berätta, detta må ni berätta. Tillsammans för vi vår kunskap vidare, så att något likt detta, aldrig händer igen.

Therese