händelserik dag

Idag hände något utöver det vanliga. Jag fick för första gången i mitt liv ringa 112. Förvånadsvärt nog så behöll jag lugnet, och visste hur jag skulle agera. En 70årig kvinna ramlade då hon var påväg över vägen mot salongen där jag jobbar. En man såg att hon ramlade och tog med henne in. Hennes arm var illa däran, armen var bruten, även pulsådern i handleden var trasig. Det hela var väldigt blodigt. Det forsade blod nedför armen, satte henne ned i en fotölj, hämtade en handduk som tryckförband. De hela gick fort, och ambulansen var snabbt på plats. Först var hon väldigt uppjagad, men efter ett tag lugnade hon ner sig. Hon var mer orolig över sin man som skulle iväg till vårdcentralen och ta prover, tydligen kunde han inte ta sig dit själv. Hon oroade sig alltså mer för honom än över sig själv.

Då kvinnan kom in så satt en liten kille i frisörstolen och skulle bli klippt. Då det hela var över, blev han vit som ett spöke i ansiktet, för att sekunder senare spy, eftersom han blev så himla rädd.