Ironi

Igårnatt satt jag uppe och skrev mitt samhällsarbete, som skall vara färdig idag. Nu efter typ noll timmar sömn, fortsätter jag på det. Jag är så trött att jag knappt orkar hålla upp ögonen, håller lite om vart annat på att falla ner från stolen på grund av det och mår obeskrivligt illa. Det fina är att arbetet handlar om sömnbrist. Något som jag är allt för bekant med, något som troligtvis kommer bli min död på ett eller annat sätt. Ganska ironiskt ändå.