Jag har inte lätt för att förlåta. Men genom åren har jag insett att jag kan lägga saker och ting bakom mig.
Många nätter har jag funderat varför du försvann. Nu har jag åter funnit dig. Vet att du finns, är vid liv och att du mår bra. Känner lättnad, som om en tyngd lyfts från mitt bröst. Tack.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar