Nej, jag har inte tagit tag i plugget än. Jag vill sova. Två skolveckor kvar, sedan kan pusta ut. Men det är dom där två skolveckorna som verkligen biter tag i mig, för att inte tala om veckorna efter det. Sedan är det sommarlov, vilket betyder en massa skoj. Men efter det, ett helt år till av studier. Jag vill bara skrika, jag skriker inombords. Nu vet jag vad begreppet skoltrött innebär. Det är förjävligt.

Jag känner mig själv, jag vet hur jag fungerar. Jag är över ambitiös, har alltid varit men nu är det dags att lägga det på hyllan. Nu är det halvdana jobb som gäller, klarar inte längre av att göra allt till punkt och pricka. Nu måste jag fokusera på det som gör mig lycklig annars går jag under. Nu strävar jag inte längre efter högsta betyg, nu vill jag bara ta mig igenom det hela.